I Rom gick det hett till igår kväll. Givetvis firade Romas tifosi segern i il Derby della Capitale och den återupptagna serieledningen. Och det med all rätt. Helt legitimt och självklart – men med sans och måtta.
Tyvärr skadades tio personer. Tre Lazio-supportrar knivhöggs. En är allvarligt skadad. En grupp Roma-supportrar hade lagt sig i bakhåll och kastade knivar, buteljer och smällare på förbipasserande Lazio-anhängare.
Men det hade kunnat gå värre. En tunisisk kvinna med två barn i sin Clio kom i vägen för några idioter som kastade smällare, buteljer och sten på bilen. Kvinnan och barnen, ett med en lätt knäskada, hann precis ut ur bilen innan den fattade eld. En tragedi var nära.
Romas fixstjärna Totti visade det dåliga omdömet att göra tummen ner för motståndarna efter matchen. Med båda händerna för säkerhets skull. Det var bråk mellan vissa spelare efter slutsignalen och det utväxlades slag och knuffar. Som tur var uppträdde både tränarna Ranieri och Reje med resning och lugn.
Totti har bett om ursäkt om han sårat någon. Men det räcker inte. Han bör få ett kännbart disciplinstraff. Han menar att gesten var ironisk och anger som förmildrande omständighet att han rycktes med i känslostormen efter matchen. Det betyder i så fall att denna spelarikon med överjaget bortkopplat först av allt vill kränka och håna motståndarna. Dålig stil är bara förnamnet.
Roms borgmästare Gianni Alemanno är besviken och ledsen över att derbyfesten fläckades av våld, bråk och skador. Han lägger skulden på små grupper bråkstakar som inte har någonting att göra med fotboll. Den gängse tolkningen från myndigheternas sida.
Men dessvärre säger han ingenting om spelarnas ansvar. Att ställa till bråk efter en match ger inte rätt signaler till supportrarna. Att slåss opåtalat på arbetsplatsen är förbehållet unga män i vissa sporter.
Givetvis ska alla som deltog i bråket på planen räkna med disciplinära påföljder i form av böter och avstängningar. Men så blir det nog inte. Därtill är klubbarna för starka och de disciplinerande samhälleliga krafterna alltför svaga. Jakten på scudetton får inte störas.
Italien i ett nötskal.
Sakligt och stiligt skrivet om något så…typiskt. Skrivet på ett sätt som jag tycker saknas där moraliska stridsrop och hetskt stämningsuppiskande artiklar är normen. (hmm, pretensiös mening det där).
Hur som helst. Fint skrivet.